Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Stöder arkeologin Bibeln?

Stöder arkeologin Bibeln?

Stöder arkeologin Bibeln?

ARKEOLOGIN är till hjälp för dem som studerar Bibeln, eftersom arkeologiska fynd ofta ger dem större kunskap om livet, förhållandena, sedvänjorna och språken på Bibelns tid. Arkeologin ger också upplysningar som är till hjälp när det gäller att se hur bibliska profetior har uppfyllts, till exempel de profetior som förutsade det forntida Babylons, Nineves och Tyros fall. (Jeremia 51:37; Hesekiel 26:4, 12; Sefanja 2:13–15) Men arkeologin har sina begränsningar. Fornfynd måste tolkas, och tolkningarna kan påverkas av människors misstag och behöva tillrättaläggas.

Den kristna tron är inte beroende av sådant som arkeologer har hittat – spruckna vaser, söndervittrade tegelstenar eller raserade murar – utan den grundar sig på alla de samstämmiga, andliga sanningar som man finner i Bibeln. (2 Korinthierna 5:7; Hebréerna 11:1) Ja, Bibelns inre harmoni och uppriktighet, dess uppfyllda profetior och många andra drag ger övertygande bevis för att ”hela Skriften är inspirerad av Gud”. (2 Timoteus 3:16) Men betrakta ändå några intressanta arkeologiska upptäckter som ger stöd åt Bibelns berättelser.

En grupp arkeologer som gjorde utgrävningar i Jerusalem 1970 stötte på en förkolnad ruin. ”Bilden var tydlig för varje tränat öga”, skrev Nahman Avigad, gruppens ledare. ”Byggnaden hade förstörts av eld, och väggarna och taket hade fallit in.” I ett av rummen fann man benen [1] av en arm som hade fingrarna utspärrade som om de försökte nå ett trappsteg.

På golvet låg mynt [2] utströdda, och det senast daterade var från det fjärde året av det judiska upproret mot Rom – år 69 v.t. Föremål hade spritts omkring innan byggnaden rasade. Avigad säger: ”När vi såg det här påminde vi oss Josephus beskrivning av hur romerska soldater plundrade husen sedan staden hade intagits.” Historiker fastställer tidpunkten för romarnas plundring av Jerusalem till år 70.

Undersökningen av benen visade att de tillhörde en kvinna i 20-årsåldern. I Biblical Archaeology Review sägs det: ”En ung kvinna som befann sig i köket i Brända huset när romarna gick till angrepp blev instängd av elden. Hon sjönk till golvet och sträckte sig mot ett trappsteg vid dörren när hon dog. Elden hade spritt sig så snabbt ... att hon inte hann undan utan begravdes av fallande bråte.”

Den här scenen påminner oss om den profetia som Jesus uttalade om Jerusalem nästan 40 år tidigare: ”Dina fiender ... skall slå dig och dina barn i dig till marken, och de skall inte lämna sten på sten i dig.” (Lukas 19:43, 44)

På arkeologiska fynd som bekräftar bibliska uttalanden finns också namn på personer som nämns i Bibeln. En del av de här fynden har vederlagt kritikers tidigare påståenden om att bibelskribenterna hittade på vissa personer eller överdrev deras ryktbarhet.

Inskrifter med bibliska namn

En gång i tiden menade framstående forskare att den assyriske kungen Sargon II, vars namn förekommer i Jesaja 20:1 i Bibeln, aldrig hade levt. Men 1843 fann man Sargons palats [3] vid en biflod till Tigris i närheten av det nutida Khorsabad i Irak. Det omfattar nästan tio hektar. Sargon II fördes därmed ut ur det långvariga mörkret och är nu en av de mest kända kungarna i Assyrien. I en av sina annaler [4] säger han att han intog den israelitiska staden Samaria. Enligt Bibelns kronologi föll Samaria för assyrierna 740 f.v.t. Sargon berättar också om erövringen av Ashdod, och det bekräftar ytterligare det som står i Jesaja 20:1.

Vid utgrävningar i den forntida staden Babylon i det nutida Irak fann arkeologer omkring 300 kilskriftstavlor i närheten av Ishtarporten. De är från den babyloniske kungen Nebukadnessars regeringstid. I inskrifterna finns en lista med namn, där bland andra ”Jaukin, kung i landet Jahud”, nämns. Det här avser kung Jehojakin av Juda, som fördes som fånge till Babylon vid Nebukadnessars första erövring av Jerusalem 617 f.v.t. (2 Kungaboken 24:11–15) Även fem av Jehojakins söner nämns på tavlorna. (1 Krönikeboken 3:17, 18)

År 2005, när arkeologer grävde på en plats där de hoppades finna kung Davids palats, upptäckte de ett stort byggnadsverk i sten. De tror att det förstördes då babylonierna ödelade Jerusalem för drygt 2 600 år sedan, när Guds profet Jeremia levde. Det är osäkert om det är ruinerna av Davids palats. Men arkeologen Eilat Mazar kunde identifiera ett särskilt intressant föremål – ett centimeterstort sigillavtryck [5] i lera där det står: ”Tillhör Jehukal son till Selemjahu son till Sovi.” Det här avtrycket har förmodligen gjorts med Jehukals (Jukals) sigill. Han var en judisk ämbetsman som enligt Bibeln var en motståndare till Jeremia. (Jeremia 37:3; 38:1–6)

Mazar säger att Jehukal nu är den ”andra kungliga ämbetsman” vars namn man funnit på ett sigillavtryck i Davidsstaden. Sedan tidigare fanns ett avtryck av ett sigill som tillhörde Gemarja, Safans son. I Bibeln omtalas Jehukal, son till Selemja (Selemjahu), som en furste i Juda. Innan man fann sigillet var han okänd utanför Bibeln.

Kunde de läsa och skriva?

Bibeln visar att de forntida israeliterna var ett läs- och skrivkunnigt folk. (4 Moseboken 5:23; Josua 24:26; Jesaja 10:19) Men kritiker har varit av en annan åsikt och hävdat att Bibelns historia till stor del förts vidare genom opålitlig muntlig tradition. År 2005 drabbades den teorin av ett hårt slag när arkeologer som arbetade vid Tel Zayit, som ligger halvvägs mellan Jerusalem och Medelhavet, fann ett gammalt alfabet, kanske det äldsta hebreiska alfabet [6] som någonsin upptäckts, inristat på kalksten.

Fyndet, som daterats till 900-talet f.v.t., vittnar enligt somliga forskare om ”formell skrivträning”, en ”högt utvecklad kultur” och ”en snabbt växande israelitisk byråkrati i Jerusalem”. Så tvärtemot kritikernas påståenden verkar det som om israeliterna var läs- och skrivkunniga redan på 900-talet f.v.t. och därför kunde skriva ner sin historia.

Assyriska uppteckningar ger ytterligare stöd

Assyrien, som en gång var ett mäktigt välde, förekommer ofta i den bibliska berättelsen, och många arkeologiska fynd där bekräftar Bibelns exakthet. Vid utgrävningar i det forntida Nineve, Assyriens huvudstad, har man i kung Sanheribs palats funnit en reliefplatta [7] som visar hur assyriska soldater för judiska fångar i landsflykt efter erövringen av Lakis 732 f.v.t. Du kan läsa Bibelns berättelse i 2 Kungaboken 18:13–15.

I Nineve har man också funnit Sanheribs annaler [8], som beskriver hans fälttåg då kung Hiskia regerade i Juda. Hiskias namn nämns i annalerna. De judeiska kungarna Ahas och Manasse och de israelitiska kungarna Omri, Jehu, Jehoas, Menahem och Hosea omnämns i andra härskares kilskriftsdokument.

I sina redogörelser skryter Sanherib om sina militära framgångar, men han skriver betecknande nog ingenting om att han skulle ha intagit Jerusalem. Detta anmärkningsvärda utelämnande ger ökad trovärdighet åt den bibliska berättelsen, som säger att kungen aldrig belägrade Jerusalem utan led nederlag för Guds hand. En förödmjukad Sanherib vände sedan tillbaka till Nineve, där han enligt Bibeln blev lönnmördad av sina söner. (Jesaja 37:33–38) Intressant nog bekräftar två assyriska inskrifter att han blev mördad.

Jehovas profeter Nahum och Sefanja förutsade att staden Nineve skulle bli fullständigt ödelagd, eftersom invånarna var så onda. (Nahum 1:1; 2:8–3:19; Sefanja 2:13–15) Deras profetior uppfylldes när Nabopolassar, Babylons kung, och medern Kyaxares förenade sina styrkor och belägrade och intog Nineve 632 f.v.t. Upptäckten av stadens ruiner och utgrävningar där bekräftar än en gång Bibelns berättelser.

Nuzi, en forntida stad som låg öster om Tigris och sydöst om Nineve, blev utgrävd mellan 1925 och 1931. Här fann man många föremål, däribland omkring 20 000 lertavlor med babylonisk text. De innehåller en mängd detaljer om bland annat juridiska tillvägagångssätt som påminner om dem som tillämpades på den patriarkaliska tiden och som beskrivs i Första Moseboken. Texterna visar till exempel att familjegudar, ofta i form av små lerfigurer, var ett slags äganderättsbevis som gav ägaren rätt att göra anspråk på arvet. Det här kan förklara varför patriarken Jakobs hustru Rakel tog de familjegudar, ”terafimbilder”, som tillhörde hennes far, Laban, när Jakobs familj gav sig av. Och det är förståeligt att Laban försökte få tillbaka terafimbilderna. (1 Moseboken 31:14–16, 19, 25–35)

Jesajas profetia och Cyruscylindern

Kilskriftstexten på den lercylinder som visas här bekräftar en annan berättelse i Bibeln. Det här dokumentet, som kallas Cyruscylindern [9], hittades på den plats vid Eufrat där det forntida Sippar låg, cirka 30 kilometer från Bagdad. I dokumentet berättas det att Babylon erövrades av Cyrus den store, grundaren av det persiska riket. Det är intressant att Jehova omkring 200 år tidigare genom sin profet Jesaja sade om en medo-persisk härskare som skulle få namnet Cyrus: ”’Han är min herde, och allt som jag finner behag i skall han fullständigt verkställa’; också det jag sade om Jerusalem: ’Hon skall bli återuppbyggd.’” (Jesaja 13:1, 17–19; 44:26–45:3)

Intressant nog nämner cylindern att Cyrus – i kontrast till hur andra erövrare brukade göra – lät den förre makthavarens fångar vända tillbaka till sina hemländer. Både den bibliska och den profana historien bekräftar att Cyrus verkligen frigav judarna, som sedan återuppbyggde Jerusalem. (2 Krönikeboken 36:23; Esra 1:1–4)

Biblisk arkeologi är en relativt ny vetenskap, men den har blivit ett viktigt forskningsfält som har gett en hel del värdefulla upplysningar. Och som vi har sett bekräftar många fynd Bibelns äkthet och exakthet, ibland in i minsta detalj.

FÖR YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR

Kan Bibeln hjälpa dig att leva ett lyckligt och meningsfullt liv? Den två timmar långa dvd:n Bibeln – en bok som innehåller fakta och profetior tar upp detta viktiga ämne. Den innehåller också intressanta intervjuer. (Finns på 32 språk.)

Bibeln – en bok som innehåller fakta och profetior

Vill du ha fler bevis för att Bibeln inte innehåller myter och motsägelser? Är underverken i Bibeln sanna? Undersök fakta i den här 192-sidiga boken. (Tryckt på 56 språk.)

[Bildkälla]

Alexander den store: Rom, Musei Capitolini

Vad lär Bibeln

De 19 kapitlen i den här bibelstudieboken tar upp många viktiga bibliska läror och förklarar vad Guds avsikt med jorden och människorna är. (Finns nu på 162 språk.)

Min bok med bibliska berättelser

Den här vackert illustrerade boken är särskilt avsedd för barn. Den innehåller 116 berättelser om människor och händelser i Bibeln – allt i kronologisk ordning. (Finns på 194 språk.)

[Bildkälla på sidan 15]

Mynt: Frikostigt donerade av Company for Reconstruction & Development of Jewish Quarter, Jerusalem Old City

[Bildkälla på sidan 15]

Society for Exploration of Land of Israel and its Antiquities

[Bildkällor på sidan 16]

3: Musée du Louvre, Paris; 4: Foto taget genom tillmötesgående från British Museum; 5: Gabi Laron/Institute of Archaeology/Hebrew University © Eilat Mazar

[Bildkällor på sidan 17]

6: AP Photo/Keith Srakocic; 7, 8: Foton tagna genom tillmötesgående från British Museum

[Bildkälla på sidan 18]

Foto taget genom tillmötesgående från British Museum