Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Fem skäl att lita på Bibeln

3. Inre samstämmighet

3. Inre samstämmighet

Tänk dig att man ber 40 personer med olika bakgrund att skriva var sin del av en bok. Skribenterna bor i flera olika länder, och flera av dem känner inte varandra. En del vet inte vad de andra har skrivit. Skulle du förvänta dig att resultatet blev en enhetlig bok?

BIBELN stämmer in på den här beskrivningen. * Den skrevs under ännu mer ovanliga omständigheter, men ändå präglas den av en fullständig inre samstämmighet.

Var Jesu klädnad purpurfärgad eller scharlakansröd?

Unika omständigheter.

Bibeln skrevs under en period på omkring 1 600 år, från 1513 f.v.t. till omkring 98 v.t. Många av de cirka 40 skribenterna levde alltså flera hundra år ifrån varandra. De hade olika sysselsättningar. Några var fiskare, andra var herdar eller kungar, och en av dem var läkare.

Enhetligt budskap.

Bibelns skribenter utvecklade alla ett och samma centrala tema – Guds rätt att styra människorna skall hävdas, och hans avsikter skall förverkligas genom hans himmelska kungarike, som är en världsregering. Detta tema introduceras i Första Moseboken, utvecklas i böckerna som följer och når en höjdpunkt i Uppenbarelseboken. (Se ”Vad handlar Bibeln om?” på sidan 19.)

Detaljerna stämmer.

Bibelns skribenter är samstämmiga även när det gäller små detaljer, men det är ofta tydligt att samstämmigheten är oavsiktlig. Vi kan ta ett exempel. Bibelskribenten Johannes berättar att när en stor folkskara kom för att lyssna till Jesus, vände sig Jesus till Filippus och frågade var man kunde köpa bröd åt folket. (Johannes 6:1–5) I en parallellskildring säger Lukas att detta ägde rum nära staden Betsaida. Tidigare i sin bok nämner Johannes i förbigående att Filippus var från Betsaida. (Lukas 9:10; Johannes 1:44) Det var alltså helt naturligt att Jesus riktade frågan till någon av dem som hade bott i trakten. Detaljerna stämmer, men det är tydligt att skribenterna inte medvetet har försökt få dem att stämma överens. *

Rimliga skillnader.

Det finns också skillnader mellan några av berättelserna, men är inte det vad vi bör förvänta oss? Tänk dig att en grupp människor blir vittnen till ett brott. Om alla i gruppen nämnde exakt samma detaljer och använde samma formuleringar, skulle du då inte misstänka att de hade kommit överens om vad de skulle säga? Det är bara rimligt att varje person avger ett vittnesmål som skiljer sig något från de andras, eftersom de alla har olika perspektiv. Så var det också med dem som skrev Bibeln.

Låt oss ta ett exempel. Bar Jesus en purpurfärgad klädnad på sin dödsdag, som Markus och Johannes säger? (Markus 15:17; Johannes 19:2) Eller var den scharlakansröd, som Matteus säger? (Matteus 27:28) Båda uppgifterna kan vara riktiga. Båda färgerna innehåller röda pigment, och beroende på bakgrund och ljus kanske vissa skiftningar dämpades eller framhävdes så att klädnaden såg ut att ha olika nyans från olika synvinklar. *

Samstämmigheten mellan bibelskribenterna, som ofta är oavsiktlig, ger oss ytterligare anledning att lita på det de skrev.

^ § 4 Bibeln är en samling av 66 böcker, eller delar. Den börjar med Första Moseboken och slutar med Uppenbarelseboken.

^ § 7 Fler exempel på sådan samstämmighet finns på sidorna 16 och 17 i broschyren En bok för alla människor, utgiven av Jehovas vittnen.

^ § 9 Mer information finns i kapitel 7, ”Motsäger bibeln sig själv?”, i boken Bibeln – Guds ord eller människors?, utgiven av Jehovas vittnen.