VI VILL vara glada och lyckliga. Håller du inte med om det? ... Det vill alla. Men det är inte så många som verkligen är det. Vet du varför? ... Det är för att det finns en hemlighet med hur man blir lycklig, och den har inte alla lärt sig. De tror att man måste skaffa sig många saker för att bli glad. Men när de får alla de här sakerna, är de bara glada ett litet tag.

Nu skall jag berätta den viktiga hemligheten. Den store läraren sade: ”Det är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35) Så hur blir man lycklig? ... Jo, genom att ge saker till andra och genom att göra något för dem. Visste du att det är så? ...

Men vad menade egentligen Jesus? Sade han att man inte blir glad om man får en present? ... Nej, det sade han inte. Visst tycker du om att få  presenter? ... Det gör alla. Man blir glad när man får saker man tycker om.

Men Jesus sade att man blir ännu gladare när man ger. Och vem tror du har gett mer till andra än någon annan? ... Ja, Jehova Gud.

Bibeln säger att Gud ger ”liv och andedräkt och allt” till alla. Han ger oss både regn och solsken, så att det kan växa och så att vi får mat att äta. (Apostlagärningarna 14:17; 17:25) Det är inte konstigt att Bibeln kallar Jehova ”den lycklige Guden”! (1 Timoteus 1:11) Ja, det som bland annat gör Gud lycklig är att han ger andra något. Vi kan också bli lyckliga, när vi ger något till andra.

Men vad kan vi ge? Vad tycker du? ... Presenter kan ju kosta pengar. Om det är en present man skaffar i en affär, måste man betala för den. Så om man vill ge en sådan present, kanske man måste spara tills man har tillräckligt med pengar för att köpa den.

Men presenter behöver inte alltid komma från affären. När det är varmt, till exempel, är det väldigt gott med ett glas kallt vatten. Så om man ger det till någon som är törstig, kan man få känna glädjen av att ge.

Du och din mamma kanske bakar kakor någon dag. Det brukar vara roligt. Men vad skulle du kunna göra med några av kakorna, som skulle göra dig ännu gladare än att äta upp alla själv? ... Ja, du skulle kunna ge några till en kompis, som en present. Skulle du vilja göra det någon gång? ...

Den store läraren och hans apostlar visste hur glad man blir av att ge. Vet du vad de gav till andra? ... De gav det bästa som finns  i hela världen! De kände till sanningen om Gud, och de delade gärna med sig av den till andra genom att berätta om den. Och de predikade de här goda nyheterna utan att låta någon ge dem pengar för det.

En dag träffade aposteln Paulus och lärjungen Lukas en kvinna som också ville känna glädjen av att ge. De träffade henne vid en flod. Paulus och hans vän Lukas hade gått dit för att de hade hört att det var ett ställe där man brukade be. Och det stämde, för när de kom fram fick de se några kvinnor som bad.

Paulus började berätta för de här kvinnorna om de goda nyheterna om Jehova Gud och hans kungarike. En av kvinnorna hette Lydia, och hon lyssnade noga. Efteråt ville Lydia göra något för att visa att hon verkligen tyckte om det hon hade fått höra. Så hon bad Paulus och Lukas: ”Om ni har bedömt mig vara trogen mot Jehova, kom då in i mitt hus och stanna kvar.” Ja, hon tvingade dem nästan att komma hem till henne. (Apostlagärningarna 16:13–15)

Lydia var glad över att få ha de här tjänarna åt Gud hemma hos sig. Hon tyckte så mycket om dem, för de hade lärt henne mycket om Jehova och Jesus och om hur man kan få leva för evigt. Hon var glad över att kunna ge Paulus och Lukas mat att äta och en plats att vila på. Så det som gjorde att Lydia blev glad av att ge var att hon verkligen ville göra det. Och det är något vi behöver komma ihåg. Det kan hända att någon säger till oss att vi är tvungna att ge en present. Men om vi egentligen inte vill ge någon present, så kommer vi inte att bli glada när vi gör det.

Tänk dig till exempel att du har lite godis som du är sugen på att äta. Om jag sade till dig att du måste ge lite av godiset till ett annat barn, skulle du bli glad då? ... Men tänk dig att du har godis, och så träffar du en kompis som du tycker väldigt mycket om.  Skulle inte du bli glad om du kom på alldeles själv att du ville dela med dig av godiset åt honom? ...

Ibland tycker man om någon så mycket att man vill ge honom allt och inte behålla något för sig själv. Så skall vi känna det för Gud, och ju mer vi tycker om honom, desto mer känner vi det så.

Den store läraren visste att det fanns en fattig kvinna som kände det så. Han fick syn på henne i templet i Jerusalem. Hon hade bara två små mynt, och det var allt hon ägde. Men hon lade båda mynten i en bidragsbössa, för hon ville ge dem till templet. Det var ingen som tvingade henne att göra det. De flesta i templet visste inte ens om vad hon hade gjort. Hon lade i mynten för att hon ville det och för att hon verkligen älskade Jehova. Hon blev glad av att kunna ge. (Lukas 21:1–4)

Vi kan ge på många olika sätt. Kan du komma på några? ... Om vi ger något för att vi verkligen vill det, kommer vi att bli glada och lyckliga. Det är därför den store läraren säger till oss: ”Gör det till en vana att ge.” (Lukas 6:38) Om vi gör det, kommer vi att göra andra glada. Och själva blir vi gladast av alla!