Blessing * kom till Europa med löfte om att få jobba som frisör. Men under de tio första dagarna blev hon misshandlad, och sedan tvingades hon prostituera sig under hot om att hennes familj annars skulle skadas.

Bordellmamman hade tillskrivit Blessing en skuld på 40 000 euro * och krävde att hon varje kväll skulle tjäna mellan 200 och 300 euro för att betala av den. ”Jag tänkte ofta att jag skulle fly”, berättar hon, ”men jag var så rädd att de skulle skada min familj. Jag var fångad.” Det här är ett typexempel på hur människor i modern tid har hamnat i slaveri. Man uppskattar att omkring fyra miljoner har förslavats inom den internationella sexhandeln.

För omkring 4 000 år sedan såldes Josef av sina bröder. Han var bara i tonåren när han tvingades arbeta som slav hos en framstående familj i Egypten. Till skillnad från Blessing behandlades Josef till en början väl av sin ägare. Men när han avfärdade närmanden från sin herres fru anklagade hon honom för att ha försökt våldta henne. Han kastades i fängelse och sattes i bojor. (1 Moseboken 39:1–20; Psalm 105:17, 18)

Josef är ett exempel från det förflutna; Blessing är ett exempel från vårt århundrade. Båda föll offer för människohandel, eller trafficking, där människor behandlas som handelsvaror och allt bara handlar om pengar.

Ett enkelt sätt att skaffa fram slavar var att föra krig. Den egyptiske kungen Thutmosis III sägs ha fört med sig 90 000 fångar efter ett fälttåg  i Kanaan. Egyptierna tvingade dem att jobba i gruvor och att bygga tempel och kanaler.

Det romerska riket försågs med slavar i överflöd genom krigföring. Ibland ledde efterfrågan på slavar till att krig startades. Man uppskattar att omkring halva Roms befolkning utgjordes av slavar under det första århundradet. Många av slavarna i Egypten och Rom utnyttjades brutalt. I de romerska gruvorna förväntades en slav inte leva längre än omkring 30 år.

Slaveriet blev inte mildare med tiden. Från 1500-talet till 1800-talet var slavhandeln mellan Afrika och Amerika en av de mest lönsamma verksamheterna i världen. Enligt en rapport från Unesco kan 25–30 miljoner män, kvinnor och barn ha kidnappats och sålts. Man tror att hundratusentals dog i den transatlantiska slavhandeln. En slav som överlevde var Olaudah Equiano. Han berättade: ”Kvinnornas skrik och de döendes stönanden gjorde det hela till en scen av nästan ofattbar fasa.”

Slaveri hör tyvärr inte till historien. Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) arbetar omkring 21 miljoner män, kvinnor och barn fortfarande som slavar med lite eller ingen betalning. Några av dem tvingas arbeta på bordeller och andra i gruvor, textilfabriker, tegelfabriker och privata hem. Den här sortens slaveri ökar uppenbarligen trots att den är olaglig.

Omänskliga förhållanden har många gånger fått slavar att slåss för sin frihet. På 100-talet f.v.t. gjorde gladiatorn Spartacus och omkring 100 000 slavar uppror mot Rom, men de misslyckades. Under 1700-talet gjorde slavar på den karibiska ön Hispaniola uppror mot sina ägare på grund av de grymma förhållandena på sockerplantagerna. Det ledde till ett 13 år långt inbördeskrig som resulterade i att den självständiga nationen Haiti bildades 1804.

I det här sammanhanget kan man verkligen säga att israeliternas befrielse från slaveriet i Egypten var en framgångssaga. Då blev en hel nation, kanske uppemot tre miljoner människor, fria från slaveri. De hade blivit vidrigt behandlade i Egypten. Bibeln säger att de tvingades utföra alla sorters ”slavarbete under tyranni”. (2 Moseboken  1:11–14) En av faraonerna genomförde till och med ett massmord på israeliternas nyfödda barn för att förhindra att israeliterna blev för många. (2 Moseboken 1:8–22)

Israeliternas befrielse från orättvisorna i Egypten var unik med tanke på att Gud själv ingrep. Han sa till Mose: ”Jag känner till de smärtor de lider. Och jag skall stiga ner för att befria dem.” (2 Moseboken 3:7, 8) Judar över hela världen firar än i dag påsken till minne av den här händelsen. (2 Moseboken 12:14)

Bibeln säger: ”Hos honom [Gud] finns ingen orättvisa.” (5 Moseboken 32:4) Gud har inte förändrats. (Malaki 3:6) Han sände Jesus för att ”predika frigivning för de fångna och ... sända i väg de förtryckta som frigivna”. (Lukas 4:18) Betydde det här frihet för alla bokstavliga slavar? Tydligtvis inte. Jesus kom för att befria människor från slaveriet under synd och död. Han förklarade längre fram: ”Sanningen skall göra er fria.” (Johannes 8:32) Även i vår tid befrias människor på många sätt genom de sanningar som Jesus lärde ut. (Se rutan ” Fri från ett annat slags slaveri”.)

Gud hjälpte både Josef och Blessing att bli fria. Vi kan läsa den otroliga berättelsen om vad som hände Josef i Första Moseboken, kapitel 39 till 41. Blessings väg till frihet var även den häpnadsväckande.

Blessing blev utvisad och tog sig då till Spanien. Där träffade hon Jehovas vittnen och började studera Bibeln med dem. Hon var besluten att ordna upp sitt liv och fick tag på ett vanligt jobb, och hennes före detta bordellmamma gick med på att sänka månadsbetalningarna. Men en dag ringde bordellmamman och sa att hon ville stryka skulden. Hon bad Blessing att förlåta henne. Vad hade hänt? Hon hade också börjat studera Bibeln med Jehovas vittnen! ”Sanningen kan befria en på otroliga sätt”, säger Blessing.

Gud led med israeliterna när han såg deras fruktansvärda situation i Egypten. Han känner helt säkert att orättvisorna i vår tid är minst lika hemska. Men för att alla former av slaveri ska få ett slut krävs omfattande förändringar. Gud lovar att genomföra just sådana förändringar. ”Enligt hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet skall bo.” (2 Petrus 3:13)