Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vad Marias exempel kan lära oss

Vad Marias exempel kan lära oss

Vad Marias exempel kan lära oss

Har du någon gång känt dig överväldigad av en oväntad utmaning eller uppgift? Känner du dig trött och sliten av den dagliga kampen för att få ekonomin att gå ihop? Kanske är du en av de miljontals människor som känner sig förvirrade och rädda därför att de har tvingats lämna sitt hemland som flyktingar. Och vem av oss har inte känt djup sorg och stor tomhet när en kär vän eller släkting har dött?

VISSTE du att Maria, Jesu mor, upplevde just de här prövningarna? Och hon klarade av dem! Vad kan vi lära oss av hennes exempel?

Maria är känd världen över. Och det är inte förvånande, för hon hade en unik uppgift i samband med genomförandet av Guds avsikter. Dessutom vördas Maria av många miljoner människor. Katolska kyrkan dyrkar henne som en älskad Moder och som ett mönster i fråga om tro, hopp och godhet. Många har fått lära sig att Maria leder människor till Gud.

Hur ser du på Jesu mor? Och ännu viktigare, hur ser Gud på henne?

Ett unikt uppdrag

Maria, dotter till Heli, tillhörde Judas stam i Israel. Första gången hon omnämns i Bibeln är i samband med en ovanlig händelse. En ängel besökte henne och sade: ”Var hälsad, du högt gynnade, Jehova är med dig.” Först blev Maria förskräckt och ”försökte tänka ut vad slags hälsning detta kunde vara”. Ängeln talade då om för henne att hon hade blivit utvald att fullgöra det häpnadsväckande men mycket viktiga uppdraget att få föda och uppfostra Guds Son. (Lukas 1:26–33)

Vilken ansvarsfull uppgift den här unga, ogifta kvinnan fick! Hur skulle hon reagera? Maria kunde mycket väl ha undrat om folk verkligen skulle tro på hennes berättelse. Skulle en sådan graviditet medföra att hon förlorade Josefs, sin fästmans, kärlek? Skulle hon bli utsatt för offentlig vanära? (5 Moseboken 22:20–24) Men hon tvekade inte, utan tog villigt emot uppdraget.

Marias starka tro gjorde att hon kunde underordna sig sin Guds, Jehovas, vilja. Hon var övertygad om att han skulle ta hand om henne. Hon sade därför: ”Se! Jehovas slavinna! Må det ske med mig som du har sagt.” Maria värderade det här andliga privilegiet så högt att hon var villig att stå ut med de svårigheter som väntade henne. (Lukas 1:38)

När Maria talade om för Josef att hon var gravid tänkte han bryta förlovningen. Det här måste ha varit en svår tid för dem båda. Bibeln säger inte hur lång tid det rörde sig om, men både Maria och Josef måste ha känt sig oerhört lättade när Jehovas ängel visade sig för Josef. Den här budbäraren från Gud förklarade hur Maria hade blivit gravid, och han uppmanade Josef att ta henne hem till sig som sin hustru. (Matteus 1:19–24)

Svåra tider

I våra dagar använder många blivande mammor flera månader till att förbereda barnets ankomst, och det gjorde kanske Maria också. Det här var hennes första barn. Men oväntade händelser komplicerade det hela. Kejsar Augustus gav order om en folkräkning som innebar att alla skulle låta registrera sig i sin födelsestad. Josef tog därför med sig Maria, som nu var i nionde månaden, på en 15 mil lång resa. Förmodligen fick hon rida på en åsna! Det var fullt med folk i Betlehem, och Maria behövde något avskilt ställe där hon kunde föda sitt barn, men den enda plats de fick tag i var ett stall. Det kan inte ha varit lätt för Maria att föda barn i ett stall. Hon kan mycket väl ha känt sig både förlägen och rädd.

I det här kritiska ögonblicket i sitt liv bad Maria säkert intensivt till Jehova. Hon litade på att han skulle ta hand om henne och hennes barn. Senare kom några herdar som var ivriga att få se barnet. De berättade att änglar hade kallat barnet ”en Räddare, som är Kristus, Herren”. Sedan sägs det att ”Maria bevarade alla dessa uttalanden och drog slutsatser i sitt hjärta”. Hon mediterade över de här orden och blev styrkt av dem. (Lukas 2:11, 16–19)

Hur är det med oss? Vi kommer säkert att få uppleva svårigheter i livet. Dessutom visar Bibeln att ”tid och oförutsedd händelse” kan drabba vem som helst av oss och göra livet bekymmersamt. (Predikaren 9:11) Kommer vi då att bli bittra och klandra Gud, eller kommer vi att efterlikna Maria och dra oss närmare honom? Det kan vi göra genom att studera hans ord, Bibeln, och meditera över det vi lärt oss. Om vi gör det får vi hjälp att uthärda svårigheter.

Fattig och flykting

Maria fick utstå andra svårigheter också, bland annat fattigdom och en ofrivillig flykt från sitt hemland. Har du upplevt något liknande? ”Halva världen – nästan tre miljarder människor – lever på mindre än två dollar om dagen”, sägs det i en rapport. Och miljontals andra kämpar för att få ekonomin att gå ihop trots att de bor i så kallade rika länder. Hur är det med dig? Arbetar du hårt för att familjen ska få mat, kläder och tak över huvudet? Blir du trött av det dagliga slitet? Känns det till och med överväldigande ibland?

Bibeln visar att Josef och Maria var förhållandevis fattiga. Hur framgår det? Evangelierna – Matteus, Markus, Lukas och Johannes – berättar inte så mycket om det här paret, men det sägs att när 40 dagar hade gått efter det att Maria hade fött Jesus gick hon och Josef till templet för att frambära ”ett par turturduvor eller två unga duvor”, enligt vad lagen krävde. * (Lukas 2:22–24) Det var bara de som var för fattiga för att offra en ungbagge som fick lov att offra två duvor. Det var därför förmodligen en kamp för Josef och Maria att få det att gå ihop. Men de lyckades ändå skapa en kärleksfull atmosfär i hemmet. De satte utan tvivel de andliga intressena främst. (5 Moseboken 6:6, 7)

Inte så lång tid efter Jesu födelse hände återigen något dramatiskt i Marias liv. En ängel uppmanade Josef att ta familjen med sig och fly till Egypten. (Matteus 2:13–15) Det här var andra gången Maria var tvungen att lämna en hemvan miljö, men nu måste hon bege sig till ett främmande land. I Egypten fanns en stor judisk koloni, så det är möjligt att Maria och Josef kunde bo bland sitt eget folk. Men att bo i ett främmande land kan vara svårt och förvirrande. Är du och din familj bland de många miljoner människor som har lämnat sitt hemland, kanske med tanke på barnens bästa eller för att undgå fara? I så fall förstår du säkert vilka svårigheter Maria kan ha ställts inför i Egypten.

En hängiven hustru och mor

Det sägs inte så mycket om Maria i evangelierna, utöver det som sägs i berättelserna om Jesu födelse och tidigaste barndom. Men vi vet att Maria och Josef hade minst sex andra barn. Du blir kanske förvånad när du hör det. Men lägg märke till vad evangelierna säger.

Josef hade stor respekt för det privilegium det innebar för Maria att få föda Guds Son. Därför avstod han från att ha sexuellt umgänge med henne innan Jesus var född. I Matteus 1:25 sägs det: ”Han [Josef] hade inget umgänge med henne förrän hon hade fött en son.” Ordet ”förrän” i den här versen visar att Josef och Maria efter Jesu födelse hade ett normalt sexuellt umgänge som man och hustru. Evangelieberättelserna säger därför att Maria hade barn med Josef, både söner och döttrar. Jakob, Josef, Simon och Judas var Jesu halvbröder. Och hon hade minst två döttrar. (Matteus 13:55, 56) Men de här barnen avlades på normalt sätt. *

Maria var en andligt sinnad människa. Lagen krävde inte att kvinnor skulle vara med vid påskfirandet, men Maria brukade följa med Josef på den årliga färden till Jerusalem för att fira påsken. (Lukas 2:41) Det måste ha inneburit en resa på närmare 30 mil fram och tillbaka varje år – med en växande familj! Men de här resorna var säkert glada tilldragelser för familjen.

Många kvinnor i vår tid följer Marias fina exempel. De arbetar hårt och osjälviskt för att fullgöra sina bibliska förpliktelser. De här hängivna hustrurna visar stort tålamod och stor uthållighet och ödmjukhet. Att de tänker på den inställning Maria hade hjälper dem att sätta andliga intressen före sin egen önskan att få leva ett bekvämt och behagligt liv. De vet, precis som Maria säkert visste, att tillbedjan av Gud tillsammans med mannen och barnen stärker och enar familjen.

En gång när Maria och Josef var på väg hem efter att ha firat en högtid i Jerusalem – nu förmodligen tillsammans med flera barn – upptäckte de att den 12-årige Jesus inte var med dem. Kan du föreställa dig hur orolig Maria måste ha varit då hon i tre dagar förtvivlat letade efter sin son? När hon och Josef slutligen fann Jesus i templet, sade han: ”Visste ni inte att jag måste vara i min Faders hus?” Det sägs återigen att Maria ”omsorgsfullt [bevarade] alla dessa uttalanden i sitt hjärta” – något som ytterligare vittnar om Marias djupa andlighet. Hon mediterade noga över allt som hände Jesus. Många år senare berättade hon säkert om den här och andra händelser i Jesu barndom för evangelieskribenterna. (Lukas 2:41–52)

En smärtsam förlust

Vad hände med Josef, Jesu adoptivfar? Sedan Josef helt kort omtalats i samband med den här enda händelsen i Jesu barndom nämns han inte mer i evangelierna. Somliga menar att det tyder på att Josef dog någon gång innan Jesus började sin tjänst. * Hur som helst verkar det som om Maria var änka vid slutet av Jesu tjänst. Strax innan Jesus dog anförtrodde han omsorgen om sin mor åt aposteln Johannes. (Johannes 19:26, 27) Han skulle knappast ha gjort det om Josef fortfarande levde.

Maria och Josef hade upplevt så mycket tillsammans! De fick besök av änglar, klarade sig undan en tyrann, flyttade flera gånger och uppfostrade en stor familj. De måste ha suttit tillsammans många kvällar och talat om Jesus, undrat över vad han skulle få vara med om i framtiden och oroat sig för om de uppfostrade och förberedde honom på rätt sätt. Plötsligt var Maria sedan ensam.

Har du förlorat din äktenskapspartner i döden? Känner du fortfarande den smärta och tomhet som en sådan förlust medför, också efter många år? Maria fann säkert tröst i sin tro och i vetskapen om att det kommer att bli en uppståndelse. * (Johannes 5:28, 29) Men sådana tröstande tankar gjorde inte slut på Marias problem. I likhet med så många ensamstående mammor i våra dagar ställdes hon inför utmaningen att ta hand om sina barn utan hjälp av en make.

Det är troligt att Jesus övertog ansvaret som familjeförsörjare när Josef dog. När Jesu bröder blev äldre kunde de axla sin del av ansvaret för familjen. När Jesus var ”omkring trettio år gammal” lämnade han hemmet och började sin tjänst. (Lukas 3:23) De flesta föräldrar har blandade känslor när barnen blir vuxna och flyttar hemifrån. De har ägnat så mycket tid åt barnen, gjort så stora ansträngningar och varit så känslomässigt engagerade att det uppstår ett stort tomrum när de flyttar. Har några av dina söner eller döttrar flyttat hemifrån för att försöka nå sina mål? Är du stolt över dem, men önskar du samtidigt att de bodde närmare? Då kan du föreställa dig hur Maria kan ha känt det när Jesus lämnade hemmet.

Oväntade prövningar

En annan av de prövningar som Maria upplevde var en som hon nog aldrig hade väntat sig. När Jesus predikade var det många som följde honom – men inte hans egna bröder. ”Hans bröder utövade i själva verket inte tro på honom”, säger Bibeln. (Johannes 7:5) Maria berättade säkert för dem vad ängeln hade sagt till henne – att Jesus var ”Guds Son”. (Lukas 1:35) Men för Jakob, Josef, Simon och Judas var Jesus bara deras äldre bror. Maria levde alltså i en familj där man hade olika religiösa uppfattningar.

Blev Maria missmodig och gav upp hoppet om sina andra barn? Inte alls! Vid ett tillfälle när Jesus predikade i Galileen gick han till ett hus för att äta, och en folkskara samlades för att lyssna till honom. Vilka stod utanför och sökte honom? Maria och Jesu bröder. När Jesus var i närheten av föräldrahemmet följde Maria honom och tog tydligen de andra barnen med sig, kanske i hopp om att de skulle ändra inställning till honom. (Matteus 12:46, 47)

Du kanske också ställs inför utmaningen att försöka följa Jesus medan andra medlemmar av din familj inte vill göra det. Bli inte missmodig och ge inte upp! Många har, precis som Maria, tålmodigt uppmuntrat familjemedlemmar i åratal innan de har sett någon förändring i deras inställning. Gud sätter värde på sådant uthärdande, oavsett om andra människor reagerar positivt eller inte. (1 Petrus 3:1, 2)

Den svåraste prövningen

Marias sista prövning, enligt vad Bibeln berättar, var utan tvivel den mest smärtsamma. Hon såg sin älskade son dö en plågsam död sedan han förkastats av sitt folk. Ett barns död har beskrivits som ”den maximala förlusten”, ”det mest förkrossande dödsfallet”, vare sig barnet fortfarande är ungt eller är i vuxen ålder. Precis som det hade förutsagts många år tidigare kände Maria det som om ett svärd hade trängt igenom henne! (Lukas 2:34, 35)

Lät Maria den här sista prövningen bryta ner henne känslomässigt eller försvaga hennes tro på Jehova? Nej. Nästa gång Maria omnämns i den bibliska berättelsen är hon tillsammans med Jesu lärjungar. Hon ”höll ... ihärdigt ut i bön” tillsammans med dem. Och hon var inte ensam. Hennes andra söner, som vid den här tiden hade börjat utöva tro på sin äldre bror, var med henne. Det måste verkligen ha varit en stor tröst för Maria! * (Apostlagärningarna 1:14)

Maria levde ett rikt och tillfredsställande liv som en trogen kvinna, hustru och mor. Hon fick många andliga välsignelser. Hon klarade av många prövningar. När vi ställs inför oväntade utmaningar eller är bekymrade över problem i familjen, kan vi lära oss mycket av hennes exempel på trogen uthållighet. (Hebréerna 10:36)

Men vad kan sägas om Maria som föremål för särskild religiös vördnad? Gör Bibelns berättelse om Marias unika uppgift att det är berättigat att dyrka henne?

[Fotnoter]

^ § 17 En av fåglarna frambars som ett syndoffer. (3 Moseboken 12:6, 8) Genom att frambära det erkände Maria att hon, precis som alla andra ofullkomliga människor, hade ärvt följderna av Adams, den första människans, synd. (Romarna 5:12)

^ § 26 Det har sagts att det förhållandet att Josef inte nämns i berättelsen om Jesu tjänst är anmärkningsvärt, eftersom Jesu övriga familjemedlemmar – hans mor, bröder och systrar – nämns. Vid bröllopsfesten i Kana, till exempel, ser vi Maria aktivt engagerad och även ta vissa initiativ, men det sägs ingenting om Josef. (Johannes 2:1–11) Vid ett annat tillfälle omtalar människorna i Jesu hemstad mannen Jesus, inte som Josefs son, utan som ”Marias son”. (Markus 6:3)

^ § 28 Fler upplysningar om Bibelns löfte om en uppståndelse hittar du i kapitel 7 i boken Vad lär Bibeln?, utgiven av Jehovas vittnen.

[Ruta/Bild på sidan 6]

 Hade Jesus några syskon?

Ja, det hade han. Somliga teologer har ifrågasatt det, trots att evangelierna flera gånger klart och tydligt visar att han hade syskon. (Matteus 12:46, 47; 13:54–56; Markus 6:3) Men bibelforskare har påpekat två saker när det gäller teorierna om att Maria inte födde några fler barn. För det första finns det ett skäl till att man för fram sådana teorier – man vill ge stöd åt en lära som uppstod mycket senare, kyrkans lära om att Maria förblev jungfru hela livet. För det andra håller inte teorierna om man granskar dem närmare.

Enligt en av teorierna var ”bröderna” som omnämns i Bibeln styvbröder – Josefs söner i ett tidigare äktenskap. Den tanken håller inte, eftersom Jesus i så fall inte skulle ha laglig rätt att som förstfödd ärva Davids kungadöme. (2 Samuelsboken 7:12, 13)

En annan teori går ut på att bröderna i själva verket var kusiner till Jesus, trots att de grekiska skrifterna använder olika ord för ”bror”, ”kusin” och ”släkting”. Forskaren Frank E. Gaebelein kallar därför de här teologiska teorierna långsökta. Han säger: ”Det naturligaste sättet att förstå ordet ’bröder’ ... är att det avser söner till Maria och Josef och således bröder till Jesus på hans mors sida.”

[Ruta på sidan 7]

 Hon hade mod att ändra sig

Maria föddes i en judisk familj, och hon följde den judiska religionen. Hon gick till den lokala synagogan – den judiska gudstjänstlokalen – och hon besökte templet i Jerusalem. Men när Maria fick större kunskap om vad Guds vilja och avsikter är, insåg hon att Gud inte längre godkände hennes förfäders traditioner. Judiska religiösa ledare lät döda hennes son, Messias. Innan det hände sade Jesus till dem: ”Se! Ert hus lämnas åt er själva.” (Matteus 23:38) Gud välsignade inte längre det religiösa system som Maria hade uppfostrats i. (Galaterna 2:15, 16)

När den kristna församlingen grundades kan Maria ha varit i 50-årsåldern. Vad skulle hon göra? Menade hon att hon hade fötts och växt upp i den judiska religionen och att hon inte ville överge sina förfäders traditioner? Sade hon att hon var för gammal för att ändra sig? Naturligtvis inte! Maria förstod att Gud nu välsignade den kristna församlingen, och hon hade därför den tro och det mod som behövdes för att ändra sig.

[Bild på sidan 5]

De flyr till Egypten

[Bild på sidan 8]

Den svåraste prövning en mor kan uppleva