Yì hosọ lẹ ji

Etẹwẹ Biblu Dọ Gando Homẹgble Go?

Etẹwẹ Biblu Dọ Gando Homẹgble Go?

Gblọndo Biblu tọn

Biblu plọnmẹ dọ homẹgble he yè ma dava gán hẹn awugble wá na mẹhe gblehomẹ lọ gọna mẹhe lẹdo e lẹ. (Howhinwhẹn lẹ 29:22) Dile etlẹ yindọ e gán sọgbe nado gblehomẹ to whedelẹnu, Biblu dọ dọ mẹhe nọ to ‘adánjẹ whẹwhẹ’ lẹ ma na yin whinwhlẹngán. (Galatianu lẹ 5:19-21) Biblu bẹ nunọwhinnusẹ́n delẹ hẹn he na gọalọnamẹ nado duto homẹgble ji.

 Be homẹgble lẹpo wẹ ma sọgbe ya?

 Lala. Homẹgble sọgan sọgbe to ninọmẹ delẹ mẹ. Di apajlẹ, dawe nugbonọ lọ Nẹhemia ‘gblehomẹ tlala’ to whenue e sè dọ yè to kọgbidina delẹ to sinsẹ̀n-basitọ hatọ etọn lẹ mẹ.—Nẹhemia 5:6.

 To whedelẹnu, Jiwheyẹwhe nọ gblehomẹ. Di apajlẹ, to whenue omẹ etọn lẹ to hohowhenu dovọ́na gbekọndopọ he yé basi nado sẹ̀n ewọ kẹdẹ bo jẹ yẹwhe lalo lẹ sẹ̀n ji, “Jehovah gblehomẹ sinsinyẹn do” yé go. (Whẹdatọ lẹ 2:13, 14) Etomọṣo, homẹgble ma yin adà tangan gbẹtọ-yinyin Jehovah Jiwheyẹwhe tọn. Homẹgble etọn nọ sọgbe to whepoponu, podọ e nọ dava ẹ dile e jẹ do.—Eksọdusi 34:6; Isaia 48:9.

 Whetẹnu wẹ homẹgble nọ ylan te?

 Homẹgble nọ ylan to whenue e ma sọgbe nado wàmọ, podọ eyin e ma yin didava, ehe nọ saba jọ to whenue gbẹtọvi mapenọ de gblehomẹ. Di apajlẹ:

  •   Kaini “gọ́ na adi” to whenue Jiwheyẹwhe gbẹ́ avọ́sinsan etọn dai. Kaini na dotẹnmẹ homẹgble etọn nado jideji kaka bo wá hù nọvisunnu etọn.—Jenẹsisi 4:3-8.

  •   Yẹwhegán Jona “gblehomẹ sinsinyẹn” to whenue Jiwheyẹwhe do lẹblanu hia Ninevenu lẹ. Jiwheyẹwhe jla pọndohlan Jona tọn do, bo dohia ẹ dọ e ma “sọgbe dọ ni . . . gblehomẹ [domọ]” podọ dọ e dona do awuvẹmẹ hia ylanwatọ he lẹnvọjọ enẹlẹ.—Jona 3:10–4:1, 4, 11. a

 Apajlẹ ehelẹ dohia dọ na nuhe dù gbẹtọvi mapenọ lẹ, “homẹgble gbẹtọ tọn ma nọ hẹn dodowiwa Jiwheyẹwhe tọn di.”​—Jakọbu 1:20.

 Nawẹ a sọgan duto homẹgble ji gbọn?

  •   Yọ́n owù he homẹgble he yè ma dava nọ hẹnwa lẹ. Mẹdelẹ sọgan lẹndọ awujijona homẹgble nọ dohia dọ yé tindo huhlọn. Nado dọ hójọhó, eyin mẹde ma gán deanana homẹgble etọn, be awugbopo sinsinyẹn de wẹ e tindo. “Kẹdẹdi tòdaho de he yè gbà adó biọ e mẹ, ehe ma tindo adó jọ adó de ba, mọ wẹ mẹhe ma sọgan dava homẹgble etọn te.” (Howhinwhẹn lẹ 25:28; 29:11) To alọ devo mẹ, eyin mí wleawuna nugopipe lọ nado nọ dava homẹgble mítọn, mí nọ dohia dọ mí tindo huhlọn nujọnu tọn po wuntuntun po. (Howhinwhẹn lẹ 14:29) Biblu dọ dọ: “Mẹhe nọ whleawu nado gblehomẹ pọnte hú mẹhe yin huhlọnnọ.”—​Howhinwhẹn lẹ 16:32.

  •   Yawu dava homẹgble whẹpo nido hẹn we wà nude he na wá vẹna we. “Jo homẹgble do bo gbẹ́ adidudu dai,” wẹ Salmu lẹ 37:8 dọ, e sọ yidogọ dọ: “A jẹflumẹ bo lẹhlan ylanwiwa kọ̀n blo.” Doayi e go dọ mí dona basi nudide de to whenue mí gblehomẹ—mí gán de nado johodo whẹpo nido hẹn mí ‘waylan.’ Dile Efesunu lẹ 4:26 dọ do, “mì sọgan gblehomẹ, amọ́ mì waylando blo.”

  •   Eyin e yọnbasi, tọ́n sọn filọ whẹpo homẹgble towe nido sinyẹn deji. Biblu dọ dọ: “Avùn de bibẹjẹeji nọ taidi whenue dogbó osin tọn lẹ yin hùnhùn. Whẹpo whẹgbè nido bẹ, yawu tọ́n sọn finẹ.” (Howhinwhẹn lẹ 17:14) Dile etlẹ yindọ nuyọnẹnnu wẹ e yin nado yawu didẹ gbemanọpọ lẹ, hiẹ po omẹ awetọ lọ po dona fahomẹ whẹpo do didẹ whẹho lọ to jijọho mẹ.

  •    Dindona nugbo lẹpo. Howhinwhẹn lẹ 19:11 dọmọ: “Ayihaawe ma tin dọ zinzin mẹde tọn na hẹn ẹn whleawu nado gblehomẹ.” Nuyọnẹnnu wẹ e yin nado yọ́n nugbo lẹpo whẹpo do wá tadona de kọ̀n. To whenue mí yí sọwhiwhe do dotoaina mẹhe go ninọmẹ lọ gando lẹpo, e yọnbasi dọ mí ma na yawu joawuna homẹgble.—Jakọbu 1:19.

  •    Hodẹ̀ nado tindo jijọho ahun mẹ tọn. Odẹ̀ gán gọalọna we nado tindo “jijọho Jiwheyẹwhe tọn he yiaga hugan nukunnumọjẹnumẹ lẹpo.” (Filipinu lẹ 4:7) Odẹ̀ yin dopo to aliho titengbe he mẹ mí nọ mọ gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn yí te lẹ mẹ, ehe gán gọalọna mí nado wleawuna jẹhẹnu delẹ taidi jijọho, homẹfa po mawazẹjlẹgo po.—Luku 11:13; Galatianu lẹ 5:22, 23.

  •   Nọ yí sọwhiwhe do de gbẹdohẹmẹtọ towe lẹ. Mí nọ saba yinuwa taidi mẹhe mí to gbẹdo hẹ lẹ. (Howhinwhẹn lẹ 13:20; 1 Kọlintinu lẹ 15:33) Abajọ Biblu na avase dọ: “Ma nọ dogbẹ́ hẹ mẹhe nọ yawu gblehomẹ blo kavi kọ̀n dewe dopọ hẹ mẹhe nọ yawu duadi blo.” Etẹwutu? “Hiẹ nikaa wá plọn aliho etọn lẹ bo domọwle dewe.”—Howhinwhẹn lẹ 22:24, 25.

a E taidi dọ Jona kẹalọyi ayinamẹ lọ bo jo homẹgble do, na Jiwheyẹwhe wá yí i zan nado kàn owe Biblu tọn he tindo oyín etọn.